,

- Neeej, jag har världens gulligaste bästavän! :love: Känslomässig som jag är så fick jag självklart tårar i ögonen och kan inte låta bli att svara på detta.. Eller svara och svara - snarare skriva en hälften så underbar text mest för att min fina BV förtjänar det och för att vi mest bara klagar, skriker och lackar på varandra i vanliga fall!

---

Jag vet att om jag kanske lär vara den där "ex bästa vännen" som man knappt hälsar på i stan, för det är oftast så det blir när folk går skilda vägar och skaffar sig nya vänner med samma smink/bild/frisyr-intressen som Jelena har och samma åsikt/känslor/analyserande-intressen som jag. Samtidigt vill jag inte tro på det. - För det band vi har är speciellt. Ett band som ingen annan kan förstå, som knappt kan förklaras. Utifrån ser vi kanske bara ut som de två goda vännerna som går runt i skolan med klackar, sminkade, fixat hår med högljudda skratt och som tjafsar lite då & då. Visst vi tjafsar, visst vi delar intresset om att se bra ut - men det finns ingen annan person på denna jorden som är så lik och olik mig. Det finns ingen person på hela denna jord som jag kan skratta lika mycket med samtidigt som vi förstår direkt när den andra är på lite sämre humör och inte orkar prata eller vara social mot varandra i skolan, det finns ingen annan som man kan hålla sådana sjukt oseriösa diskussioner med samtidigt som man kan diskutera killar, saker som hänt på ett seriöst sätt och hålla med varandra. Det finns ingen annan där ute som man kan bete sig lika jävla illa och lackt emot samtidigt som vi kan kramas, pussas och klänga på varandra. Det finns ingen annans åsikter där ute som man kan störa sig lika mycket på samtidigt som att man bara av en blick förstår hur den andra tänker. Det finns ingen annan där ute som man kan dela världens mest skämmiga & oseriösa saker med samtidigt som man kan berätta om något otroligt privat. - Jelena är som en syster för mig som man älskar mer än allt annat trots att man oftast tjafsar. Det vi har är som ett osynligt band som ingen annan än just vi själva förstår, något så uppenbart för oss. Nej, det går inte riktigt att förklara egentligen - utan dig känner jag mig inte hel, jag känner mig ensam. Utan dig har jag inte min andra halva vid min sida. Ingen att dela allt med utan att ens säga något, att skratta tillsammans med åt de saker som bara du skrattar åt och att bara kunna ta det lugnt med i skolan utan att behöva säga att man inte pallar, att man är slut. Jag kommer aldrig någonsin att kalla dig för "en av mina gamla bästa vänner" för du var THE best-friend. The one that was meant for me - even though I don't believe in "the one". Du är och kommer alltid vara speciell, vad som än händer. Du är inte en i mängden av bästa vänner eller vänner för mig, du är den kan vill berätta extra mycket om och alltid kommer känna samhörighet med. Du är inte en av de man skriver falska långa texter till, eller ljuger för. Alla ord jag skrivit här kommer rakt från mitt hjärta & denna texten skiljer sig från alla andra som någonsin kommer att skrivas eller har skrivit om bästa vänner, det ska du veta. Vi kan förändras, vi kan skaffa nya vänkretser - men jag kommer alltid försöka hålla kvar dig, gå vid din sida och finnas här.

---