Klyschor..

- Måste totaldissa alla trötta klyschor. :mad: "Det är inte du - det är jag.", "Är det varmt här inne eller är det bara du?", "Det sägs att det inte finns änglar men du är ju här.", "Kan vi inte bara vara vänner?", "Var dig själv.", "Fritt land!", "Storleken räknas inte.", "Du är helt underbar, finns inga som helst fel med dig - ditt leende lyser upp min värld" - ja, den sista var kanske bara mer en liknelse på i stort sätt ALLA Facebook-statusar man ser och som är så damn ordinary att få höra.

- Är det någon på denna jorden som inte klarar av dessa trötta j*vla klyschor så är det jag.. Liksom vem vill seriöst få höra något sånt här från sin bästa vän (i ett seriöst samtal då) eller sin kille etc..? Självklart kan man skoja om att "Är det varmt här inne eller är det bara jag?" - men det är ju ett sånt obvious skämt. Skulle jag dock suttit med min pojkvän någon sommarkväll och han började rabbla upp "Du är mitt allt, alltid du och jag baby" så hade jag nog seriöst lackat sönder?! Hur äkta är ett förhållande när man inte har annat än klyschor att säga till varandra..? Det finaste man skulle kunnat höra från sin kille är ju något som gäller just er - inte något man hört tusen gånger förr. Ett annat väldigt solklart exempel är ju det här "Man ska aldrig ljuga." Min mamma har nog upprepat detta tusentals gånger och sen kommer hon och ber mig om att skriva ihop några lögner om VARFÖR jag vill ha sommarjobb?! - Varför inte bara säga från första början att lögner är välbehövligt i vissa fall istället för att gå runt och ljuga om sådana obvious things bara för att vara "en bra mamma"?


Kommentarer




Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback